Idag tog jag med honom ut på en promenad ner till Trekanten. Jag hade tänkt ta det ganska lugnt eftersom jag är förkyld och rätt ynklig. Jungman var inte alls med på det. Istället blev det apportering och sprinter i backen.
Här är Jungman långt borta och hämtar bollen som jag just kastat.
Han hämtar in den och springer tillbaka till mig - i flygande fläng - och lämnar sen bollen i min hand. Och nu kommer det gulliga; om jag eller Jungman tappar bollen så tar han upp den och lägger tillbaka den i min hand. Så himla duktig, rättar till tills det blir rätt.
Och när det blir rätt får man en godis.
Efter leken/träningen (beror på vem du frågar) så gick vi ner till Liljeholmen för att möta husse. Då va Jungman trött. Så först fick jag bära ("joooo, jag är en liiiiiten valp") och sen satt han snällt på min fot tills husses tåg kom. På min fot. På.
Han är typ bäst på allt. Men ensamträning... där ligger vi nog lite efter. Tips?
Ta det i yttepyttesmå etapper.
SvaraRaderaGör det inte till en grej med en massa Hej då och Åh vad du var duktig som väntade så länge (3 minuter), utan låtsas som inget hade hänt, det är den naturligaste saken i världen.
Passa på när han är trött. Då är det större chans att han kan koppla av. Du kan också gå när han somnat. Vaknar han medan du är ute så är det ingen fara.