Jakt och vakt

Nämen, såhär. Vi var ute i förortsskogen, Jungman och jag. Han såg rådjuret innan jag såg det. Det stod typ tio meter bort. Jungman stannade och tittade ett tag, konstaterade att det inte var en stor hund och därmed ingen att leka med eller hälsa på.

Så vi gick vidare. Rådjuret stod kvar.

Däremot tyckte Jungman att det var helt i sin ordning att skälla på en joggare som halkade på en isfläck.