Det är rätt skönt med en hund i "mörk jordfärg". Brun, alltså. Man märker liksom inte riktigt smutsen, leran och böset.
Men sen när man badar honom och ser vattnets kulör... Man ba: Asså, har jag gosat med det där?!
Aja. Nu är han badad, schamponerad, fönad och friserad. Klorna är klippta och trampdynorna smorda. Tänderna borstade. Fin hund, etc etc.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar