BFFs

Jungman har en bästis. Hon heter Vera och är en vacker rysk Borzoi som gillar att springa. Nu har familjen dessutom skaffat en liten Borzoivalp som är otroligt söt och lite lagom kaxig. Trion lekte tillsammans på midsommarafton och ikväll träffades vi igen för att ranta runt lite uppe på Nybohov. Även retrievern Bono gästspelade. Kul att vi börjar lära känna justa hundägare i grannskapet!

Vera, med den långa aristokratiska nosen. Notera att Juno här hänger i Jungmans öra. Som sagt, kax! 

Vera svalkar dig i vattnet men J nöjer sig med att doppa tårna... Vattenhund som han är?!



Jungman, Bono och Vera i Nybohovsbacken. Springtokiga hundar, liksom... Än så länge hänger inte Juffe med särskilt länge när Vera sätter fart, men vänta bara - snart så! 



Så sjukt fin och snäll!



Jag kallar den "hund i gräs". Han är rätt trött nu. Om man säger.

Full rulle

Rätt peppade på träning! Både matte och hund. Alltså, verkligen.

Samma som igår

Vi fortsätter att träna på att ta det lugnt på innergården. Det finns en del att ignorera.

• barn, tanter och andra grannar
• fåglar
• ljud
• mystiska grejer

Dagens träning

Att ta det lugnt på innergården.

Kära/glupska hund.

Där ligger han och skäms inte. Han har just tryckt i sig ett halvt tuggben. Asså, han har svalt ett halvt tuggben. Ett sånt där segt, gjort av torkat nötkött. Storleksordningen halv banan. Eller tom toarulle, om man så vill. Inköpt för dyra pengar på hälskostaffären för hundar i Hornstull för att Jungman skulle ha nåt gott att tugga på. Nyttigt och heeelt utan tillsatser var det också, men det hjälper ju inte om man sväljer det helt... 

Nu får vi se vad som händer. Om det kommer ut eller upp. Eller fastnar nånstans så att vi måste till veterinären. 

Det var tydligen gott i alla fall. 

Och utställning...

Nationaldagen spenderades på Roslagens Brukshundsklubb och den årliga inofficiella utställningen. Jungman var anmäld i klassen "valpar 6-9 månader". Vi tänkte att "nu jäklar går vi all in" så dagen före fick Jungman stå ut med att friserad på Hornstulls Hundtrim. Eller ja, stå ut... han ÄÄÄÄLSKADE sin frisörska Josefin och ville inte gå därifrån när jag kom för att hämta, men jaja... Fin blev han i alla fall!

Vi är ju ganska långt från utställningsproffs så jag är inte helt säker på att vi egentligen fattade riktigt vad som hände på utställningen, men i alla fall. Jungman och Petter gick ett par varv i ringen. Domaren verkade glad och vips så fick vi en rosett! 

Och sen fick han visa upp dig igen i ringen och vips så fick vi en rosett till! Lill-matte Klara var också med och fick bl a i uppdrag att hålla rosetter och se till att Jungman drack vatten, vilket hon fixade med bravur. 

Två rosetter, wow, tyckte vi. Men det var tydligen inte klart med detta! Vi fick vänta nån timme och sen var det dags för Jungman att gå in i ringen igen. Denna gång tillsammans med alla sällskapshundar. Jungman var mer fokuserad och gick riktigt fint! Det hela slutade med att vi fick ytterligare en rosett!

Efter lite efterforskningar har vi förstått att Jungman blev BIR och BIG 2. Trodde aldrig att jag skulle bli en "utställare", men alltså. Jag är så mallig över min hund nu jag. Mallgroda. Är lite mallig över att ha en sån modern man också, typ den enda manliga handlern på hela utställningen!

Såhär löd den isländska domarens utlåtande (tror vi, ganska svår handstil att tyda...), det är väl fin kritik? Eller?

"Almost 9 months, very mature brown male. Very Masculine. Correct scissorbite, long shoulder black, well laid back. Well sprung sprung ribs, long ribcage. Very alert expression. Well angulated in rear. A very spring + a good mover + nice temperament. Excl CK BIR Puppy"

Efter allt travande i ringen fick Jungman springa av sig tillsammans med sin lillsyrra Java. Dom hade verkligen skitkul!



Vi avslutar med en liten bild på hur Jungman förhåller sig till det här med bilbälte och baksäte. Han har alltså nästan hela sätet för sig själv men väljer... att sitta i sin älskade Lill-Mattes knä!

Att ha hund

Och med hund menar jag pudel. Nämen, såhär... Livet är ju detsamma som det alltid varit. Mer eller mindre.

Men en del saker är ju lite "bananas". Som det här med att ha lite korv och några köttbullar i byxfickan. Inget konstigt med det. Eller?

Aja. Det kunde vara värre än så.