Idag har vi haft stora äventyrsdagen. Vi har lekt på innergården, gått promenad i Nybohovsbacken och provat att åka hissbana. Det va spännande och inte alls läskigt. Sen gick vi ner till tunnelbanan och hängde lite vid spärrarna. Jungman höll svansen högt och verkade tycka att det var lika delar kul och märkligt.
Ny lärdom: när man har en gullig liten pudel vill alla. ALLA. prata med en. Jag vet inte hur många människor som stanna upp och "ooooh, aaaah" över vår lilla valp. Ganska många!
Här är han med Husse bland löven i Nybohovsbacken.
Efter äventyret gick vi hem och Jungman hade lite valpryck (springa runt som en tossing i lägenheten) innan han tvärdäckade vid mina fötter medan jag jobbade.
Lite senare på eftermiddagen kom min syrra och hennes familj på besök. Vi träffades ute på innergården. Jag var lite nojjig eftersom Jungman inte träffat så många barn tidigare. Men det gick så bra! Han skällde lite först, men viftade hela tiden på svansen och gjorde "lek-med-mig-nigningar". Efter en stund gick vi in och fikade och då softade Jungman under bordet. Efter fikat gick det som smort. Han lekte fint med barnen och var allmänt gullig.
Alla dom här nya nunorna fick Jungman lära känna idag:
Nu har han nåt slags ryck igen. Jag tänker övertrött? Typisk valp? Han skäller lite, springer runt varvat med att ligga still och vila i ca fem sekunder. Tips någon?
Han har dessutom hicka.
